Rapport från Stig Nilsson , byggmästare


"Kungsladan" i Rankhyttan, Dalarna - spräckning av takved


INNEHÅLL


· Inledande iakttagelser
· Sammanfattning av erfarenheter
· Beskrivning av ståndorter
· Ytterligare bilder från spräckning av virke:
· Dokumentation träd för träd



Inledande iakttagelser

Att finna en lämplig lokal för att ta ut virke till ett så speciellt objekt som takved till "Kungsladan" har sina problem.
    Eftersom det inte är fråga om endast något enstaka träd faller många skogägare bort i valet av hyggestrakt. Sedan handlar det om att få ta träd med en viss dimension, i detta fall rätt grova träd. Det innebär att ett urval måste ske, kanske över ett rätt stort område, och huggningen blir en s.k. "plockhuggning". Inte många skogägare är beredda att ställa upp på dylika premisser, såvida inte området inom kort skall slutavverkas.
   Ett annat krav på avverkningstrakten är att den bör ligga nära bilväg för att undvika alltför långa och kostsamma transporter i skogen.
   Inför denna uppgift fann vi ett område med rätt gammal fura och med god tillgänglighet på kronoparken vid Gravasund, Hammerdals socken. Vid förfrågan ställde sig Domänverket, genom Björn Roslund, positiv till huggning av virke till takveden.

Stämpling

Ett alternativt avverkningsområde hade
kanske kunnat ordnas på kyrkans mark i
Svegs pastorat, men eftersom vårvinterns
dåliga snötillgång och ihållande blidväder
krävde snabba beslut och omedelbar
handling, fanns inte tid till provspräckning
på alternativa områden. Framforslingen av
virket kom ändå till viss del att ske på
barmark, men förlöpte utan större missöden.
    En första besiktning av trakten gjordes
den 19:e mars av undertecknad, Björn
 Olofsson, Länsmuseet (JLM) och Melker
Risberg, Hammerdal, legendarisk skidlöpare
och nu  Domänverkets representant i detta
ärende.   Vi fann att det inte borde vara
svårt att finna furor i de dimensioner som
va aktuella, (det skulle senare visa sig att
det svåra bestod i att de flesta träden var
för stora) och det beslöts att
virkesfångsten skulle ske på kronoparken
   Stämpling utfördes den 24:e och 25:e
mars, och den 26:e mars gjorde Björn
Olofsson och undertecknad ett
"studiebesök" vid en 1500-tals tröskloge i
Söderhögen.





Studiebesök


Bilder från avverkningen. Först
mäts trädens diameter på
ca: 6 m. höjd. Sedan de fällts
bedöms hur stort avkap som
skall göras vid roten för att ta
bort rotben, lyror eller andra
defekter, samt även för att
undvika den oroligaste delen
av veden.

Foto Stig Nilsson.




Logens undertak (tro) bestod av
1/2- och 1/4-klovor spräckta ur rätt
klena dimensioner. Spräckningen hade
ej gått bra, den vridna veden var huggen tvärs för på i stort sett varje halvmeter.
Eftermiddagen ägnades åt studier av gamla fotografier på hus med vedtak, och åt
en noggrann granskning av bilderna på "Kungsladan".

   Det är inte lätt att se hur
klovorna egentligen ser ut,
och arkitekterna
Kristina Linscott/Anna
Blomberg hade ägnat mycken
tid åt att ta fram
antalsförhållande, storlek
m.m. på klovorna.
   Eftersom jag tidigare ägnat
en del tid åt att fundera,
testa lite olika klovstorlekar,
som presenterats för Björn
Olofsson och Göran
Andersson, räkna fram
virkesmängder m.m., haft
kon-takter med
Blomberg/Linscott,
samarbetat med Björn
Olofsson med studier av
klovor, bildmaterial
osv., så ansåg vi att ingen tid
var att förlora, varför vi
omgående började med
avverkningen av de
utstämplade träden

Rak ytved - vriden innerved


Framforslingen av stockarna fick ske med snöskoter,
trots i det närmaste total avsaknad av snö. Besvärligt,
men det gick. Min son Göran kör fram stockarna.

Foto Stig N.


Efterhand som avverkningen fortgick kördes stockarna fram till en plan som
används som grusupplag, och som vi av Domänverket fått lov att använda som
upplag och upparbetningsplats. Spräckningen kunde inte påbörjas förrän ca: en
månad efter av-verkningen p.g.a. andra påbörjade arbeten, och var när detta
skrevs långt ifrån avslutad. Ca: 15 stockar har spräckts, och vi kan konstatera
att, i vart fall på ståndort I, träden inte är lämpliga för spräckning. Stockarna är
vridna, och även om ytveden är rak är veden vriden när man kommer en eller ett
par cm. in i stocken. Med stor möda klyvs stockarna till 1/4 och 1/8-dels klovor.




Torsten Olofsson och Erik
Nilsson "förhugger" ett
halvklov. En linje märks ut
på stocken med färgsnöre
där man anser att den
skall spräckas.
(Efter märgen).
Med en specialkonstruerad
bila och en borrslägga huggs
därefter en sprickanvisning
1,5-2 cm djup.
Om stocken ej är alltför
omöjlig kan man med en del
justeringar få spräckningen
att följa anvisningen.


Foto Stig N.

Specialverktyg

Vi har konstruerat en del specialverktyg för att kunna skära av de fibrer som går
som en spiral inne i stockarna. De flesta klovorna torde dock vara fullt
tillfredsställande, så vida de inte kröker sej vid torkningen. En del klovor visar långa
svaga böjar, och det är osäkert om dessa är godtagbara.



Kilar slås in, och allt eftersom
stocken spricker justeras klyvsprickan
in mot förhuggningen med bila eller yxa.

Foto Stig N.





När veden är vriden eller hopbunden
måste fibrerna skäras av kontinuerligt,
så att sprickan ej drar iväg okontrollerat.
Vi tillverkade en del specialverktyg för
ändamålet.

Foto Stig N.





 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Erik och Torsten klyver en
stock som går rakt och fint.
Men det syns att man hela
tiden varit tvungen att skära
av fibrerna som går snett
över klyvsnittet.


Foto Stig N.



 

 

 

 


Här syns tydligt att fibrerna
går snett över klyv-riktningen
och varit hoptrasslad. Fibrerna
måste hela tiden skäras av.
I rotändan har det blivit en
”skål” på den ena halvan och
en rygg på den andra.




Foto Stig N.



Så långt denna rapport, som jag hoppas kan ge lite inblick i den svåra och
bortglömda konsten att välja ut och spräcka virke.

Vi har en del att lära.
Stig Nilsson





upp

Sammanfattning av erfarenheter

”Jesus sade (----), klyv ett stycke trä, och jag är där.” (Ur det s.k. Tomasevangeliet,
d.v.s. ur de nytestamentliga apokryferna).


Jag vill här delge intresserade mina funderingar kring spräckning av helstock till
klovor av olika storlek, och de erfarenheter jag och mina medarbetare fått från
arbetet med spräckning av takved till "Kungsladan" i Rankhyttan. Jag vet inte om
man kan säga att detta arbete fört frågan om val av virke till spräckning framåt,
men en del erfarenhet om vad som inte är relevant i sammanhanget har vi fått.
Det krävs dock mycket mer av arbete och försök innan vi kan säga oss kunna
välja virke till spräckning.

Några förutsättningar

Olika omständigheter, bl.a. tidsbrist, (beslut om spräckning av takveden tog tid,
lite tvekan om hur spräckningen skulle utföras m.m.) gjorde att vi inte hade
möjlighet att undersöka flera områden beträffande virkets klyvbarhet.
Dessutom höll vinterföret på att ta slut.
   En rad olika förutsättningar bestämmer dessutom möjligheterna att ta virke för
dylika ändamål. Markägarens/ägarnas inställning till byggnadsvård i stort kan ha
betydelse, liksom tillmötesgåendet i just det speciella att få gå in i ett bestånd
och plocka ut de träd som har rätt dimensioner och egenskaper. Belägenhet och
terräng för att någorlunda lätt kunna forsla fram virket, och avstånd till bilväg är
andra, i synnerhet för kostnadsbilden, viktiga delar.
   I detta speciella fall var valmöjligheterna begränsade och tiden knapp.
Möjlighet fanns att få ta det virke vi behövde på kronoparken vid Gravasund,
Hammerdal, tillräckliga dimensioner fanns där, liksom närhet till bilväg.
Björn Roslund på Assi-Domän visade stort tillmötesgående.
   Den situation vi befann oss i gjorde att vi, i samråd med Björn Olofsson på
Jämtlands läns museum, beslöt att ta virke till "Kungsladans" takved på
kronoparken vid Gravasund. Tidigare på våren hade där avverkats virke till
takved för en tröskloge i Ede, Hammerdal. Stockarna till denna takved var dock
av betydligt vekare dimension, eftersom dessa endast skulle delas i halvklov.
Tanken var att spräckningen till halvklov för trösklogen i Ede skulle ge en
fingervisning om kostnaden för takveden till "Kungsladan". Så blev emellertid
inte fallet, enär spräckningen av takveden till Ede ej var avslutad innan
avverkningen av virket till "Kungsladan" måste utföras.

Spräckning av frusen ved

Jämförelse mellan de två objekten hade i vart fall haltat betänkligt.
Det betydligt vekare virket till Ede, som skulle spräckas till halvklov,
spräcktes på frusen ved, vilket tydligen i detta fall var en fördel.
Jämförelse med ofrusen ved gjordes.

   För "Kungsladan" gällde att större
delen skulle vara 1/8-delsklov (vilket
visade sig svårt att utföra), och en
mindre del 1/4-klov. Detta,
sammantaget med de betydligt
grövre dimensionerna, gjorde att
en jämförelse med spräckningen av
takveden till Ede varit tämligen
värdelös.
   I efterhand kan vi konstatera att
virket i området inte lämpar sig för
spräckning. Träden är oftast starkt
vridna och har mycket hopbunden
ved. Detta gör att man för att kunna
spräcka träden rakt, hela tiden måste
skära av vedens fibrer som går snett
över spräckningsriktningen. Det är
mycket tidsödande, och resultatet
blir ej heller bra.

Parallella sprickor

Utöver att stockarna spräcktes snett
mot den önskade klyvningslinjen,
uppstod på många stockar stora
sprickor parallellt med klyvningslinjen.
Försök gjordes att flytta klyvnings-
linjen till de spontant uppkomna
sprickorna. Detta resulterade endast
i att en ny spontan spricka uppstod
några tum från och parallellt med den
nya klyvningslinjen. Vad detta beror
på vet vi inte. Många av stockarna var
ytterst svåra att dela till halvklov, men
samma stock kunde vara relativt



Stora parallella sprickor uppstod på
många stockar, i synnerhet på de som
genomgående var vridna till vänster.
Om spräckningen flyttades till den
spontana sprickan, uppstod en ny
spricka ca: 2" - 3" längre åt samma
sida som den första.

Foto Stig N.

lätt att dela till 1/4-klov. Delning till1/8-klov var allmänt svårt; det blir för tunn spets
på klovorna, och då styrs ej spräckningen in till märgen.
Det blir helt enkelt "för lite ved" som styr klyvsprickan. För att få fina 1/8-klov fodras
mycket rakvuxen ved.

Kvistars vridning

Nu stod vi inför uppgiften att tillverka
1/4- och 1/8-klov av det virke vi hade
att tillgå, och vi kunde trots allt göra
en del erfarenheter.
   Vad vi lärt oss är att en del av
teorierna om hur man kan välja virke
för spräckning, genom att studera
vissa detaljer på och omkring trädet,
inte stämmer.
   Ex. vis har framförts att torr-kvistarnas
sprickor visar stammens vridning.
Detta stämmer egentligen inte alls.
   De flesta furuträd har en
höger/vänstervridning, där
"ungdoms-veden" i de flesta fall är mer
eller mindre vriden till vänster, och den
yttre veden är rak eller vriden till höger.
Jag föredrar att kalla "ungdomsveden"
för "innerved", eftersom dennas
vridning i många fall går ända ut till,
eller nästan ut till barken även på
200-åriga furor. Alla varianter på
vridning finns, från raka eller nästan
raka tvärs igenom, till höger eller
vänstervridna rakt igenom, och alla
varianter däremellan. Dock har vi ej
stött på någon med höger-vriden
innerved och vänstervriden ytved.
Möjligt är också att det på de helt
igenom högervridna träden funnits en
mycket liten vänstervriden del längst
in, men i så fall så liten att vi ej
observerat den. Om torrkvistsprickan
skulle indikera stammens vridning,
så borde sprickan i så fall endast visa
stammens vridning i det skede då
kvisten ansattes. Om kvisten dör
innan ytvedens vridning påbörjas, kan
sprickan omöjligt visa ytvedens
vridning. Dock stämmer ej
torrkvistsprickans vridning alltid
överens med vedens vridning under
kvistens tillväxttid.

Markvegetation

Vidare har vissa markvegetations-typer
på trädets växtplats ansetts ha
betydelse för hur rakvuxet trädet är.
Vi har i den här studien inte kunnat
påvisa någon skillnad beträffande
vridning av veden i träd som växt på
platser med olika markvegetation.
Alla möjliga vridningskombinationer
förekommer på de olika växtplatser
vi tagit virke ifrån.
   Barkens utseende har också
till-skrivits betydelse, slät fin bark med
lösa flagor, "flingor" skall kunna
in-dikera rakvuxet virke, men vi har inte
kunna finna något sådant samband.
   Runda stammar är naturligtvis att
föredra, men de är ingen garanti för
att märgen ligger i centrum av stocken,
vilket är av betydelse för att få jämna
klov. Ovala stammar kan tyda på
"tjurved", men märgen kan trots detta
ligga rätt bra i centrum.

Från far till son

Personligen är jag av den uppfattningen
att man i äldre tid, när spräck-ning av
träd till klov, plank och brädor var allmänt
förekommande, visste var man kunde
finna lämpligt virke. Från far till son gick
kunskapen om att i vissa skogsområden
fanns rakvuxna träd, lämpliga att spräcka.
Möjligt är också att man ibland hittade
bra stockar bland virke som skulle
användas till annat, och då sorterades
de fina stockarna ut för att ex. vis
spräckas till brädor.
   Jag kan tänka mej att rakvuxna träd
fanns (finns) i en tät, av
gallringshuggning opåverkad skog, gärna
på flack mark eller i en norrsluttning, där
ljuset i stort sett kommer uppifrån.
Eftersom alla träd strävar efter att få så
mycket ljus som möjligt, är det naturligt
att träden på effektivast möjliga sätt
försöker nå detta ljus, och då bör trädet
växa rakt upp eftersom det är därifrån
ljuset kommer.
   I en tät skog får man inget extra ljus
från sidorna, som kan bidra till en ojämn
grenutveckling och "solvindhet". Vinden
är också minimal i en tät skog, vilket gör
att "tjurved" inte bildas för att motverka
vindlasten.













Inventering


En del stockar går dåligt ...
Foto Stig N. ...



andra går sämre
Foto Stig N.



Foto Stig N.



Men någon gick riktigt bra.
Foto Stig N.



I dag är sådana, av avverkning opåverkade, skogar en sällsynthet, och vi har
naturligtvis inte heller någon garanti för att skogen i alla sådana områden är
rakvuxen. Möjligheten till detta borde dock vara större än i genomgallrade skogar,
där träden oftast utvecklar stora grenar och stammens tillväxt ökar mot de
öppningar som uppstår vid avverkning.
   Men var hittar vi sådana skogar?
En inventering av tänkbara områden borde komma till stånd, och kontakter med
markägare som kan tänkas ställa upp på de speciella villkor som krävs skulle också
vara önskvärt.
   Virkesfångst för att restaurera gamla värdefulla byggnader är ett problem, och
det kommer att bli ännu svårare i framtiden att hitta lämpligt virke om vi inte redan
nu ser om vårt hus. Detta är en sak som helst skulle ske på nationell nivå, med
länsstyrelserna som lokala huvudmän. Som alltid handlar det naturligtvis om pengar,
men det får inte vara ett hinder för att åtminstone försöka skapa någon form av
"virkesbank".
   Vården av den kulturskatt som våra gamla byggnader utgör, får inte förfuskas på
grund av att vi inte förmår spara virke lämpligt för dess underhåll.

Funderade gjorde
Stig Nilsson





upp

Beskrivning av ståndorter

Ståndort I - träd nr 1-24

Låg, flack kulle. Stenbunden, blockrik morän. Frisk lingonristyp med
husmossa/kammossa.
   Gles, tidigare avverkad skog, fura med inslag av gran. Tidigare gallringshuggning
utförd dels för 100-110 år sedan, dels för ca: 40 år sedan, vilket kan avläsas i
merparten av de nu fällda trädens tillväxt.
   Vid den första gallringen togs per träd endast en till två stockar, sågtimmer eller
bjälkar, varför topparna ligger kvar som oftast övervuxna lågor med grova
grenstumpar. Höga grova stubbar. Den andra gallringen verkar ha inriktats på
mindre träd, och de större furorna sparades.
   De flesta furorna är grova, 34-40 cm i brösthöjd, även grövre, men inte speciellt
långa; ca 19-24 m.
   Gallringshuggningarna, och därmed utglesningen av beståndet, har medfört att
tillväxten på de kvarlämnade träden ofta skett asymmetriskt, ut mot den sida som
fått mera ljus efter gallringen, och därmed ligger märgen inte i centrum av stocken.
Trots detta är träden inte speciellt ovala, även om få stammar är riktigt runda.
Många träd har rotböj 1 - 3 m.

Ståndort II - träd nr 25-30

Kulle/ås i N.-S. riktning, ca: 5-6 m. hög,
100 m. bred och 150 m. lång, en utlöpare
av en mera markant ås lite längre mot
öster och sydost.
   Morän med enstaka block, frisk
lingonristyp, mot söder
lingon-/blåbärs- ris.
   Blandskog fura/gran. Mindre
granar/ furor blandade med stora
äldre furor. Brandlyra på de flesta
större furorna, brandår 1846.
Mot södra delen av kullen övervägande
stora granar med inslag av fura. Myrmark
mot söder och väster.
   De större furornas ålder pendlar runt
215 år. Gallringshuggning har utförts
troligen strax före sekelskiftet, och sedan
för ca: 40 år sedan.
   Furorna är grova, i allmänhet 34-40 cm.
i brösthöjd, även grövre.
Längder ca: 23-26 m.
   På kullens nordvästsluttning är
dimensionerna mindre och skogen yngre,
med toppar som tyder på tillväxt.
   På de flesta fällda träden ligger märgen
förskjuten i förhållande till centrum av
 stammen, och något träd var påfallande
ovalt där första stocken kapades.



Brandlyra på de flesta träden som står
på ståndort II och III. En del tallar är
riktigt stora och mäktiga.

Foto Stig N.

Ståndort III - träd nr 31-48

Långsträckt ås i SO/NV riktning, samt västra sluttningen av nämnda ås. Planare
mark nedom åsen mot väster. Föregående ståndort en fortsättning av denna större
ås, som ingår i ett åssystem med vatten (Ammerälven) på ömse sidor.
   Morän i norra delen, morän/grus längre mot söder. Grustag i anslutning till åsens
södra del.
   Frisk lingonristyp, blandskog gran/fur. I den norra delen på den planare marken
nedom åsen övervägande gran. Uppe på åsen markant inslag av fur, som ökar mot
åsens södra del, där fura dominerar.
   Furornas storlek varierar, från klena och tämligen unga, ca: 100-120 år, till större
och nära dubbelt så gamla. Detta på den norra delen av åsen.

   Längre mot söder är furorna
större/grövre och av jämnare ålder, utom
på ett litet område mitt uppe på åsen,
där det finns ett yngre bestånd,
ca 120-130 år gamla. I sydligaste delen
av åsen är de flesta furorna grova,
36- 44 cm. i brösthöjd, men det finns
även de som är avsevärt mycket större.
De flesta furorna i denna del av åsen har
korta glesa kronor, och verkar ha
avstannat betydligt i tillväxt. Åldern på
de furor vi hugger ligger mellan 190 och
215 år, om de största träden är ännu
äldre vet vi inte. Trädens längd
ca: 21- 24 m. De flesta större furorna har
brandlyra från skogsbrand 1846. De
flesta träden uppvisar en något oval
stamform, men märgen är i allmänhet
mera förskjuten från centrum av
stammen än vad den ovala stamformen
antyder. Tidigare gallringshuggningar
kan vara en bidragande orsak till att
stammarna har blivit mer eller mindre
ovala.
   En gallringshugg-ning från
uppskattningsvis tiden strax före
sekelskiftet visar att det på åsen växte
mycket grov skog. Stubbar och avkap
med diameter på 80-90 cm. finns kvar.
   En andra gall-ringshuggning
genomfördes för omkring 40 år sedan,
vilket gör att hela trakten tydligen är
genom-huggen i två omgångar.
Tidpunkterna för de tidigare
avverkningarna är upp-skattade efter
förändringar i tillväxten hos de flesta
av de träd vi huggit.
   Den skogsbrand som gick över
området 1846 har helt klart påverkat
furorna ordentligt. De var då endast
2"-4" grova, och de skadades allvarligt.
   Branden har tydligen gått för
sydlig/sydostlig vind, och varit kraftigast
på åsen och den västra sluttningen av
åsen. När den nått fram till den



Foto Stig N.


Mossbelupen stubbe och en kvarlämnad
stock. Var den månne rötskadad, eller va
det något annat fel? Kärnveden,
fortfarande frisk, är 90 cm i diameter.

Foto Stig N.

skogbeväxta myrhals som avgränsar ståndort I från detta område, har den troligen
slocknat, eftersom furorna på ståndort I grodde omkring 1830-1835. Dock finns ett
mindre område med yngre skog mellan dessa båda områden, men det beror
troligen på andra orsaker.
   De flesta furorna på åsen har mer eller mindre stora böjar, i synnerhet någon
eller några meter från marken och uppåt, och har även stora övervallningar över
brandskadorna.
   Det är möjligt att brandskadorna gjort att huvuddelen av tillväxten skett på
motstående sida, och att det till viss del förklarar att en oval stamform uppstått,
i vart fall i rotstockens nedre del. Möjligen kan det även vara en bidragande orsak
till att de flesta furorna är böjda, men det är svårare att finna en förklaring på att
märgen i allmänhet är förskjuten i förhållande till stammens centrum, även om den
är förhållandevis rund.

Ståndort IV - träd 49-50

Mindre ås av grov morän. Vegetation
av frisk ristyp, lavar och mossor.
Tidigare gallrad skog, en del av åsen
numera fröställning . Blandskog
fura/gran med rätt grov fura,
trädlängd ca: 24 m.
   Det faktum att märgen i många
stockar ej ligger i centrum av stocken
gör att det uppstår problem vid
spräckningen.
   Eftersom spräckningen följer
märgen, blir klovorna olika stora
beroende på var i stocken de tas ut.
   Att veta var märgen ligger i
förhållande till trädets centrum är
näst intill omöjligt innan trädet fällts
till marken, så vida det inte är
markant ovalt.
   Slutsatsen av denna erfarenhet
är att slutna bestånd bör vara bättre
för virkesfångst, eftersom tillväxten
då rimligen är jämnare runtom
stammen.



Resliga furor på åsen som utgör
stånd-ort III. Fotot taget från den
plan som vi använder till
virkesupplag och uppar-betningsplats.

Foto Stig N.



upp

Ytterligare bilder från spräckning av virke:





Efter några dagar i vårsolen har det blivit en hel
del sprickor i stockändan. (Stock nr. 15.)

Foto Stig N.




Broder Erik Nilsson i färd
med att spräcka en stock
i halvklov. Veden är mycket
hopflätad och fibrerna som
går snett över snittet måste
skäras av med ett tunt, för
ändamålet specialtillverkat
verktyg.

Foto Stig N.



Stocken spräckt i två halvor. Obs. hur vi varit
tvungna att hela tiden skära av fibrer som går
snett över ytan för att få snittet någorlunda rakt.

Foto Stig N.



En synnerligen svårspräckt stock.
Här syns tydligt hur hoptrasslad
veden är. Fibrerna måste skäras
hela tiden under klyvningen,
annars går snittet i spiral.

Foto Stig N.




Sedan stocken spräckts i halvklov
delas dessa i två till kvartsklov...

Foto Stig N.

 

 

 

 




... som sedan delas i två till åttondelsklovor.
Hela tiden måste man skära av fibrerna som
går runt i spiral.

Foto Stig N.






Erik Nilsson och Torsten Olofsson i färd med att dela 1/4 till 1/8-delar.
I arbets-laget ingår också min son Göran, ej med på bild.

Foto Stig N.




upp

Dokumentation träd för träd


nr: 1

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

 

ÅLDER c:a 165 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP c:a 140 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden, liten barrmassa, tvär topp.

 

BARK: Grov från roten. Från c:a 2 -3 m. finare. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något utställda rotben, rotböj, Torrkvistspricka något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Något h-vriden, spräckningen går rakt efter förhuggningen. Stocken mycket hårdspräckt, fibrerna binder hårt samman. Toppbrott och en del kvistar svåra att göra med. Utbyte 4 st. 1/8 + 2 st. 1/4.

 

Nr 2

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 161 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, rätt gles utväxt delad topp.

 

BARK: Grov grå c:a 1,5 m., sedan finare men grå med lite flingor.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben. Ser ut att vara lite vriden vid

roten. Torrkvistspricka ngt. vriden. till höger.

 

KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Högervriden rakt igenom. Ytved mycket vriden, c:a  2” på 0,5 m. Utbyte 4 st. 1/4.

 

Nr 3

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, fast i en svag, sänka.

 

ÅLDER c:a 159 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT 30/40 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP c:a 60 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles, liten barrmassa, rund topp.

Torrkvist börjar c:a 4 m. upp.

BARK: Slät bark, grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag, böj. Torrkvist, spricka rak.

 

KLYVBARHET: Mycket svårkluven. Ytved mycket högervriden. Kvistig. Rötskada inne vid märgen i toppändan. Hopbunden ved. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 4

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

 

ÅLDER c:a 164 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 23/29 ROTKAP c:a 90 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa, rund topp.

 

BARK: Grov från roten c:a 2-3 m. sedan finare. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Liten rotböj. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Ytved rak, innerved vänstervriden. Spräckningen följde förhuggningen på ena sidan, den andra sidan sprack till h. Svårspräckt. Utbyte 4 st. 1/4

 

Nr 5

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 159 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/38 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/35 ROTKAP c:a 50 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, gles rundad. topp, små torrkvistar från c:a 2 m.

 

BARK: Grov /rätt grov, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka ngt. högervriden.

 

KLYVBARHET: Veden h-v-vriden (innerveden v-vriden), c:a 50/50. Ganska lättspräckt och gick ganska rakt trots orolig ved p.g.a. mycket kvist, bulor för kvistarna. Parallellsprickor c:a 1/3 från roten. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 6

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men i svag södersluttning.

 

ÅLDER c:a 156 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29,5/36. ROTKAP c:a 60 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, torrkvist från c:a  4 m. Grova grenar i kronan.

 

BARK: Ej speciellt grov, från 3,5-4 m. fin. Grå nertill, rödbrun från c:a 4 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Högervriden rakt igenom, ytveden starkt h-vriden, c:a 1/4 -1/3 varv per meter., Mycket svårkluven. Flera toppbrott. Spräckningen följde ej förhuggningen en enda cm. 7 st. 1/8, ganska dåliga. 1 st. 1/8 kass.

 

Nr 7

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. På sydöstra sluttningen av den lilla kullen.

 

ÅLDER c:a 163 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP c:a 40 cm.

 

KRONA: Kort c:a 1/6 av trädhöjden. Liten barrmassa, tvär utväxt topp.

 

BARK: Grov från roten, fin från c:a 2, 5 m. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Märgen mycket förskjuten i förhållande till centrum, trots att stocken ej är speciellt oval. Torrkvistspricka vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Yta rätt rak men tunn (c:a 1 cm.) Innerved starkt v- vriden. Ungdomsved lossnade från ena halvan. Mycket svårspräckt. 4 st. 1/4 varav 2 st. stora. En avtäljd c:a 2" på bredden.

 

Nr 8

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 164 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/33 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP c:a 250 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Gles men rätt god barrmassa. Rund topp.

 

BARK: Grov, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag böj från rot. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Ytved rak till c:a 2 cm. djup, sedan vänster vriden. Märgen fruktansvärt krokig, många kvistar och toppbrott. Ungdomsved släpper. Nästan omöjlig att klyva. Märgen ligger ej i centrum. 4 st. 1/4 varav 2 st. mycket stora.(Märgen förskjuten).

 

Nr 9

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men uppe på den lilla flacka kullen.

 

ÅLDER c:a 160 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/33 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP c:a 50 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten krona, liten barrmassa, spretig topp.

 

BARK: Grå c:a 1,5 m. Fin flingtyp från c:a 2 m. och övergående från grå till grå/brun- brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

KLYVBARHET: Något högervriden. Hårdkluven, hopbunden ved. Gick ganska, rakt med förhuggning. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 10

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles tidigare avverkad skog.

 

ÅLDER c:a165 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/32,5 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/30 ROTKAP c:a 80 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, gles, utväxt.

 

BARK: Grov c:a 2 m., sedan slätare men ändå rätt grov. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lutar, men är rak. Markerade rotben. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Ytved rak/något högervriden, innerved mycket starkt vänstervriden och med stor tvärsnittsandel. Hopbunden ved, svårkluven. 7 st. 1/8, ganska dåliga, 1 st. kass.

 

Nr 11

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 159 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 29/37 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, liten barrmassa. Torrkvistar efter halva stammen.

 

BARK: Grov, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Torrkvistspricka något vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Ytved rak men tunn, c:a 1". Innerved vriden till vänster. Nästan omöjligt att spräcka första snittet. Många kvistar i toppändan. Spräckningen, följde förhuggningen ganska bra. Utbyte 6 st. 1/8 halvdåliga 2 st. 1/8 kass.

 

Nr 12

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Östra sluttningen av ovan nämnda lilla flacka kulle.

 

ÅLDER c:a 168 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/6 av trädhöjden. Gles utväxt krona med långa grenar mot söder. Liten barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1 m. sedan slät. Grå till gråbrun. Lite flingbark från c:a 4 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotben, svag rotböj. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Rakkluven, men hopbunden ved. Hårdkluven. Ena halvan vriden till vänster vid 1/4-klyvningen. Utbyte 4 st. 1/8 + 2 st. 1/4, ganska dåligt resultat.

 

Nr 13

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men i den östra sluttningen av den lilla kullen.

 

ÅLDER c:a 168 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 120 cm

 

KRONA: Kort, gles, tvär topp. Liten barrmassa.

 

BARK: Slät, grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Från 5 m. höjd böj undan förhärskande vind. Torrkvist vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Tunn yta, lite vriden till höger. Resten starkt vänstervriden. Hopbunden ved och synnerligen svårkluven. Bula på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Utbyte 4 st. 1/8 + 2 st. 1/4.

 

Nr 14

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 166 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/33 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 22,5-/28 ROTKAP c:a 420 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden, toppig, liten barrmassa.

 

BARK: Grov, men finare från c:a 3 m. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag S-böj. Långt rotkap. Torrkvistspricka stark vridning till höger.

 

KLYVBARHET: Högervriden, svår att klyva. Utbyte 2 st. 1/8 + 3 st. 1/4. Justertäljda.

 

Nr 15

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 162 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 32/44 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/42 ROTKAP c:a 200 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tvär, utvuxen, måttlig barrmassa.

 

BARK: Grov, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov. Torrkvistspricka rak, ev. något vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Tunn yta (c.a 1"), högervriden. Innerved vänstervriden. Mycket kvist. Mycket svårkluven Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 16

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Flack kulle, stenbunden morän. Fura med inslag av gran. Gles, tidigare avverkad skog.

 

ÅLDER c:a 158 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/33 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Grova grenar, rund topp, måttlig barrmassa.

 

BARK: Fin flingtyp med rätt stora flingor. Grå c:a 1 m., sedan övergående i grå/brun/röd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Torrkvist något vriden till vänster, en kvist dock vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Stocken vriden till vänster helt igenom. Nästan omöjlig att klyva. Som på alla vänstervridna stockar spricker veden parallellt med förhuggningen och drar mot vänster. Utbyte 7 st. 1/8. 1 st. 1/8 kass.

 

Nr 17

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den västra sidan av den lilla flacka kullen, 40 m. från sjön.

 

ÅLDER c:a 166 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/33 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP c:a 70 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, utväxt, tvär topp. Liten barrmassa.

 

BARK: Grov, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något markerade rotben. Kvistar svängda till vänster. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Yta rak till c:a 1,5 cm. djup. Stark vridning inuti. Synnerligen svårspräckt med hopbunden ved. Bula på ena halvan, skål på den andra efter första snittet. Något oval i rotdelen, märgen förskjuten. Utbyte 4 st. 1/8 + 2 st. 1/4.

 

Nr 18

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den östra sidan av den flacka kullen.

 

ÅLDER c:a 163 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 4,0 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt grova grenar. Gles krona med liten barrmassa.

 

BARK: Slät grå. Gråbrun efter c:a 1m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Högervriden från ytan och 3” in, sedan v-vriden. Gick an att klyva till halvor, och även med möda till 1/4 klov. Nästan omöjlig att klyva till 1/8-delar. Paralellsprickor. Utbyte 6 st. 1/8 + 1 st. 1/4, dåliga.

Nr 19

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men uppe på den flacka kullen.

 

ÅLDER c:a 165 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 28/37 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA :1/3 av trädhöjden, långa kvistar, måttlig barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan övergående till fin på c:a 3 m. höjd. Grå/gråbrun, lite flingbark från 3 m. höjd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Ytved vriden till höger, innerved till vänster. Hopbunden ved, svårkluven. Utbyte 4 st. 1/4.

Nr 20

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 169 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 140 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Toppig, små kvistar, tät god barrmassa. Torrkvistar från halva trädhöjden.

 

BARK: Grov och grå till c:a 2 m., sedan finare och grå/ brun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, lyra från skada c:a 1 m. Torrkvistspricka något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Ytveden något vriden till höger, innerveden något vriden till vänster, c:a 50/50. Ganska lättspräckt, men orolig ved p.g.a. mycket kvist. Utbyte 4 st. 1/4.

 

Nr 21

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan, men på den sydöstra. sluttningen av den lilla kullen.

 

ÅLDER c:a 164 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 22/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/32 ROTKAP c:a 40 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, rätt god topp.

 

BARK: Grov, men från c:a 2 m. finare och av flingbarktyp. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Jämngrov stam, torrkvistsprickor något vridna till vänster.

 

KLYVBARHET: Mycket svår. Högervriden c:a 2"-3" in, sedan vänstervriden. Parallellsprickor som öppnar mycket och ej går att styra tillbaka. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 22

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den lilla flacka kullen, se tidigare beskrivning.

 

ÅLDER c:a 155 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 28/37 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 29/35 ROTKAP c:a 60 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, grova grenar mot söder.

 

BARK: Grov grå bark, slät men fortfarande grå efter c:a 3 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Tunn ytved c:a 1 cm, ganska rak. Resten av veden vriden till vänster. Krokig. Oval. Mycket hårdkluven. Utbyte 7 st. 1/8, en del rätt bra. 1 st. 1/8 kass.

 

Nr 23

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 152 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/37 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 ROTKAP c:a 150 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden, fina kvistar.

 

BARK: Fin bark, grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Död, antagligen efter åsknedslag. men har troligen levt några år efter detta. Hartser har trängt fram genom skador i barken. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Ytved rak. Spricka från bark till märg rak. Ytveden rötskadad c:a 1,5 m. från roten. Kasseras.

 

Nr 24

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 154 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 19/34,5 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP c:a 40 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, medelgod barrmassa, torrkvistar från halva trädhöjden.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., därefter slät med lite flingor, grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Ytved rak/något vriden till höger. Mycket oval, tjurved på ena sidan. Innerved något vriden till vänster, hård ved. Stor skillnad i storlek på halvkloven. Märg ej i centr. Mindre halvan rätt bra, större halvan (med tjurved) svår. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 25

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på rätt brant ås med övervägande fura, men med inslag av gran. Norra sluttningen.

 

ÅLDER c:a 200 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/36 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP c:a 120 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rund, rätt liten barrmassa.

 

BARK: Fin bark, slät, grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Kan vara vriden till vänster. (svaga ryggar på stammen, v-vridna.) Torrkvistspricka något vriden till höger. Liten rotböj.

 

KLYVBARHET: Något oval, men märgen starkt förskjuten i rotändan. Tjurved i den större halvan. Vänstervriden rakt igenom. Följde ej förhuggning. Svår. Ena halvan kass. Utbyte 1 st. 1/4 + 1 st. 1/8.

Nr 26

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 202 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 24/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/ 31 ROTKAP c:a 80 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Grova grenar, måttlig barrmassa.

 

BARK: Grov, grå bark, slätare efter c:a 3 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Torrkvist, spricka rak eller något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Stocken högervriden rakt igenom. Mycket svårspräckt med stora sneda sprickor. Lite tjurved i ena kanten. Utbyte 4 st. 1/4.

 

Nr 27

VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.

 

ÅLDER c:a 215 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/31 ROTKAP c:a 70 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund, måttlig barrmassa. Rätt grova grenar.

 

BARK: Grov, grå c:a 1,5 m., sedan övergående till gråbrun/brunröd, röd av fiingtyp.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846), något rotgrov. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Hela stocken vriden till vänster. Synnerligen svårspräckt, ena halvklovet helt söndertrasat. Parallellsprickor. Något oval, men märgen ligger med 1/3 av veden (10 cm.) på ena sidan, och 2/3 (21 cm.) på den andra. Tjurved på den större halvan. Utbyte 3 st. 1/4.

 

Nr 28

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående.

 

ÅLDER c:a 215 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/36 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26,5/'32 ROTKAP c:a 300 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, rund topp, grova grenar,. liten barrmassa. Nästan ingen torrkvist.

 

BARK: Slät, grå/brun-brun/röd-röd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra c:a 1,5 m. (brandår 1846). Rotböj, markerade rotben. Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster. Stammen något böjd.

 

KLYVBARHET: Ytveden mycket högervriden. Sedan höger till mer än 60 %. Innerveden vänstervriden. Mycket svår, ena halvan kass. Utbyte 1 st. 1/4 + 2 st. 1/8.

 

Nr 29

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående, men på den sydöstra sluttningen av åsen, med mera inslag av gran.

 

ÅLDER c:a 212 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/34 cm.

 

STOCKENS 0 TOPP/ROT: 26,5/32 ROTKAP c:a 300 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, tvär topp, liten barrmassa.

 

BARK: Grov, grå. Från c:a 5 m. lite flingbark, gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotgrov, rotböj. Fåra i stammen,  möjligen blixtnedslag, något vriden till vänster. Torrkvistspricka rak. Brandlyra, brandår 1846.

 

KLYVBARHET: Oval, tjurved, märgen starkt förskjuten mot ena sidan. Ytved starkt vriden till höger, innerved rak/något vänstervriden. Nästan omöjlig. Ena halvan mycket dålig. Utbyte 1 st. 1/4 + 3 st. 1/8.

 

Nr 30

VÄXTPLATSBESKRIVNING. Se ovan.

 

ÅLDER c:a 215 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 29/38

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/ 35 ROTKAP c:a 300 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, grova grenar, måttlig barrmassa. Rund topp, grova torrkvistar från halva höjden.

 

BARK: Slät, grå, övergående till gråbrun/brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846), rotböj, röta från rot (all ved innanför brandlyran). Efter kapning frisk, men brandlyra. Torrkvistspr. rak el. ngt. v-vriden.

 

KLYVBARHET: Rund stock, men märgen starkt förskjuten i sidled i rotändan. Starkt högervriden ytved, liten vänstervriden innerved. Mycket svårspräckt. Parallellsprickor. Stora kvistar i toppändan. Utbyte 8 st. 1/8, några av sämre kvalitet.

 

Nr 31

VÄXTPLATSBESKRIVNING: På flack mark väster och nedom lång och rätt brant ås.

 

ÅLDER c:a 212 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/38 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/33 ROTKAP c:a 180 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, tvär topp. inga torrkvistar. Vinkelböj där kronan börjar.

 

BARK: Fin bark, grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846). Rotböj. Den enda torrkvistens spricka rak.

 

KLYVBARHET: Tunn ytved,, högervriden. Innerved rätt kraftigt vänstervriden. Följde förhuggning rätt bra. Hopbunden ved. Något oval och krokig. Utbyte 8 st. 1/8, varav 2 st. ganska små,. Alla mer eller mindre krokiga.

 

Nr 32

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se ovan.

 

ÅLDER c:a 205 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 15/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/34 ROTKAP c:a 160 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.

 

BARK: Slät, grå-gråbrun-brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger. Brandlyra (brandår 1846).

 

KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom. Följde förhuggning ganska bra. Stark vridning längst in. Utbyte 4 st. 1/4, ganska stora. Avtäljda.

 

Nr 33

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den långa och rätt branta åsen.

 

ÅLDER c:a 206 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/31 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/30 ROTKAP c:a 40 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, liten barrmassa, tvär utväxt topp.

 

BARK: Grov gråbrun c:a 2,5 m., sedan slätare, gråbrun-brunröd. Stora släta barksjok från roten, flingor högre upp.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, något knölig stam, markerade längsgående "sprickor" i barken, något vridna till vänster. Torrkvistspricka rak. Brandlyra  (fr. 1846)

 

KLYVBARHET: Starkt vänstervriden rakt igenom. Många kvistar. Omöjlig att klyva. Kasseras.

 

Nr 34

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Se föregående. (Uppe på åsen).

 

ÅLDER c:a 194 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/32 ROTKAP c:a 50 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Måttlig barrmassa, rund topp. Få torrkvistar.

 

BARK: Grov c:a 2,5 m., sedan slätare. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, brandlyra (brandår 1846). Torrkvistspricka stark vridning till höger.

 

KLYVBARHET: Ytved något högervriden sedan vridning till vänster, c:a 50/50. Följde förhuggning bra på första snittet. Märgen förskjuten. Ena halvan liten, den andra stor med tjurved i rotändan, gick dåligt. Utbyte 2 st. 1/4 + 4 st. 1/8.

 

Nr 35

VÄXTPLATSBESKRIVNING: se ovan.

 

ÅLDER c:a 200 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 23/32 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/ 30 ROTKAP c:a 70 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Stor barrmassa mot sydost. Spretig topp, torrkvist ner till 4 m. över mark.

 

BARK: Slät, nästan av flingtyp. Grå till gråbrun, mycket skägglav.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta c:a 1” i centrum efter brand 1846. Torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Vänstervriden rakt igenom, omöjlig att spräcka. Kass.

 

Nr 36

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen på plan mark.

 

ÅLDER c:a 198 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 22/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 70 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles mot norr, stora grenar mot söder. Toppig, rätt god barrmassa.

 

BARK: Ganska slät, grå-gråbrun-brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra (brandår 1846), svag böj vid roten. Torrkvistspricka rak eller något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Ytved rätt mycket vriden till höger. 3"-4" från märgen vänstervriden. Flera toppbrott, svårkluven, följer ej förhuggningen. Utbyte 2 st. 1/4 + 4 st. 1/8 (små).

 

Nr 37

VÄXTPLATSBESKRIVNING: På sydöstra sluttningen. av tidigare nämnda ås. Något mera inblandning av gran.

 

ÅLDER c:a 208 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 20/31 cm

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/29 ROTKAP c:a 160 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Rätt toppig, grenar mot sydost, måttlig barrmassa, torrkvist från 3 m. höjd.

 

BARK: Ganska slät, lite flingor från c:a 4 m. Grå/gråbrun/brun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj. Torrkvistspricka rak möjligen något vriden till vänster. Brandlyra från 1846.

 

 KLYVBARHET: Mycket vriden höger/vänster. (Ytved/innerved c:a 50/50.) Mycket svårspräckt. Utbyte 2 st. 1/4 + 3 st. 1/8.

 

Nr 38

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda ås. Något mera inblandning av gran än tidigare.

 

ÅLDER c:a 126 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 17/33 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 24/ 32 ROTKAP c:a 120 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Rätt toppig, gles, liten barrmassa.

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster. Övervallad skada i roten.

 

KLYVBARHET: Hela stocken starkt vriden till vänster. Tjurved i mer än halva omkretsen, märgen starkt förskjuten i sidled trots att stocken ej är speciellt oval. Stora parallellsprickor. Mycket svårkluven. Utbyte 2 st. 1/4. Ena halvan kass.

 

Nr 39

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av ovan nämnda ås.

 

ÅLDER c:a 203 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 20/38 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/35 ROTKAP c:a 200 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Liten. barrmassa fina grenar.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Rotböj. Torrkvistspricka rak. Ej skadad av brand.

 

KLYVBARHET: Krokig. Rak ytved, innerved vänstervriden. Svårkluven. Utbyte 2 st. 1/4 + 4 st. 1/8.

 

Nr 40

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark. ganska öppet. Blandskog fura/gran med övervägande fura.

 

ÅLDER c:a 124 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 21/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 25/32 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Liten barrmassa, rund topp. Torrkvistar långt ner på stammen.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slät, flingor efter c:a 3,5 m.. Grå/gråbrun/brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Snabbväxt kärna, torrkvistspricka rak. Övervallad skada i roten.

 

KLYVBARHET: Svagt vänstervriden rakt igenom. Rätt svår att dela till halvklov, lätt att dela till 1/4-klovor. Parallellsprickor i ena halvklovet vid delning till 1/4-klov. Utbyte 4 st. 1/4.

 

Nr 41

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sidan av tidigare nämnda ås.

 

ÅLDER c:a 193 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/36 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28/33 ROTKAP c:a 300 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tvär topp. Grova grenar mot söder. Liten barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slätare, lite flingor efter c.a 4 m. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Markerade rotben, ingen brandlyra. Torrkvistspricka något vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Ytved vriden till höger, innerved till vänster. Ganska lätt att klyva, men klyvningen vill ej följa förhuggningen. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 42

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på ovan nämnda ås.

 

ÅLDER c:a 209 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 29/38 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/35 ROTKAP c:a 130 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Stympad. (undertryckt av stor björk.) Gles, liten barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slät. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lite rotgrov, markerade rotben. Ingen brandlyra. Torrkvistspricka något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Ytveden rak men innerveden mycket vriden till vänster. Svårkluven, Parallellsprickor. Utbyte 3 st. 1/4 + 2 st. 1/8.

 

Nr 43

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Väster om åsen på plan mark.

 

ÅLDER c:a 196 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/39 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/35 ROTKAP c:a 80 cm.

 

KRONA: 1/5 av trädhöjden. Tät, stor barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1 m., sedan slät. Grå upp till 2 m., sedan gråbrun/brunröd/röd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, svag lång böj, ingen brandlyra. Torrkvistspricka vriden något till höger.

 

KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger, innerved till vänster c:a 50/50. Spräckningen gick rakt efter förhuggning, men stocken var mycket stark. Ena halvan hade tjurved c:a 2". Trots detta och 6 man- timmar bästa stocken hittills. (14 st. kvar). 8 st. 1/8.

 

Nr 44

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på åsen..

 

ÅLDER c:a 210 år.

 

KÄRNVEDSINNEHALL VID ROT: 26/36 CM.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 28,5/34 ROTKAP c:a 100 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Delad, gles, rund topp. Liten barrmassa.

 

BARK: Grov c:a 1,5 m., sedan slät. Lite flingtyp. Gråbrun/brunröd.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Röta i centrum p.g.a. brand. (Brandår 1846). Torrkvistspricka något vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Ytved högervriden, speciellt i rotändan. Innerved vriden till vänster. Skada mitt på stocken, troligen åsknedslag. Mycket tjurved i rotändan. Svårspräckt, följde ej förhuggningen, parallellsprickor. Utbyte 2 st. 1/4 + 4 st. 1/8.

 

Nr 45

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på den norra delen av åsen.

Övervägande granskog.

 

ÅLDER c:a 205 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 28/40 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 30/34 ROTKAP c:a 320 cm.

 

KRONA: 1/6 av trädhöjden. Grova, grenar, tvär topp, liten barrmassa.

 

BARK: Slät grå/gråbrun Lite flingor från c:a 4 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846, torrkvistspricka rak eller något vriden, till höger. För ca: 25 år sedan har trädet skadats, barken har skrapats av liksom av ett fallande träd. Dock har inget träd i närheten fallit.

 

KLYVBARHET: Stocken mycket oval i rotändan. Stark vridning höger/vänster (ytved/innerved.) Mycket svårspräckt, sitter ihop som berg. Urskålning av ved i rotdelen. Att spräcka ena halvan till 1/4-klov gick ganska lätt, den andra halvan svår. Delning till 1/8 mycket svår. Utbyte 2 st. 1/4 + 3 st. 1/8.

 

Nr 46

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen. Övervägande granskog.

 

ÅLDER c:a 215 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 30/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP c:a 130 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rätt spetsig topp. Grova grenar mot sydost.

 

BARK: Slät grå/gråbrun/brunröd/röd av flingtyp från c:a 2 m.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Torrkvistspricka rak eller något vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Ytved (ca: 1,5 cm.) rak, resten vriden till vänster. Svårspräckt, men gick ändå dela till 1/4-klov. mycket svår att dela till 1/8. Vid spräckning till 1/4 och l/8 uppstod parallellsprickor på ena halvan av stocken. Utbyte 7 st. 1/8.

 

Nr 47

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Västra sluttningen av den norra delen av åsen. Övervägande granskog.

 

ÅLDER c:a 198 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 27/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/31 ROTKAP c:a 250 cm.

 

KRONA: 1/4 av trädhöjden. Gles, rund, utväxt. Liten barrmassa. Grova grenar mot sydost.

 

BARK: Slät från c:a 1 m., gråbrun/brunröd. Fnasig.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Brandlyra, brandår 1846. Rotböj. Torrkvistspricka starkt vriden till höger.

 

KLYVBARHET: Något högervriden ytved, något vänstervriden innerved, c:a 50/50. Svår att klyva till halvklov, ena halvan ganska lätt att klyva till 1/8, några av de bästa. Andra halvan svår. Gick ganska rakt. Parallellspr. på en 1/4. 8 st. 1/8.

 

Nr 48

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Uppe på norra delen av åsen, övervägande granskog.

 

ÅLDER c:a 138 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/33 cm.

 

STORKENS 0 TOPP/ROT: 25/30 ROTKAP c:a 200 cm.

 

KRONA: 1/3 av trädhöjden. Rund, topp. Gles, liten barrmassa. Torrkvist från halva höjden. Grova grenar mot söder.

 

BARK: Grov c:a 2,5 m., sedan slät. Grå.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Något rotgrov, markerade rotben. Torrkvistspricka stark vridning till höger, kvistar högre upp har mindre vridning. Ingen brandlyra.

 

KLYVBARHET: Ytved något vriden till höger, innerved vänstervriden. Svårspräckt men den gick ganska rakt. Starkt hopbunden ved. Utbyte 4 st. 1/4.

 

Nr 49

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal. Uppe på en liten kulle med blandskog fura/gran. Morän.

 

ÅLDER c:a 135 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 26/35 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 27/32 ROTKAP c:a 60 cm.

 

KRONA: Toppig, god barrmassa, c:a 1/4 av trädhöjden.

 

BARK: Grov från roten, slätare längre upp. Grå/gråbrun.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Svag rotböj, torrkvistspricka rak.

 

KLYVBARHET: Mycket hopbunden ved. Helt vänstervriden. Mycket svårspräckt, stora sneda sprickor uppstod. Utbyte 8 st. 1/8.

 

Nr 50

VÄXTPLATSBESKRIVNING: Österulfsås, östra Offerdal. Uppe på en liten kulle av grov morän. Fröställning.(Fröträd.)

 

ÅLDER c:a 165 år.

 

KÄRNVEDSINNEHÅLL VID ROT: 25/34 cm.

 

STOCKENS Ø TOPP/ROT: 26/32 ROTKAP c:a 50 cm.

 

KRONA: Toppig, god barrmassa, ca: 1/5 av trädhöjden.

 

BARK: Grov, grå c:a 1,5 m., därefter snabbt tunnare till stora tunna flagor. Brun/röd, röd/gul.

 

ÖVRIGA IAKTTAGELSER: Lång svag böj, har stått som fröträd några år. Torrkvistspricka svagt vriden till vänster.

 

KLYVBARHET: Mycket svårspräckt. Innerved c:a 3” i Ø, resten starkt högervriden, i synnerhet i rotdelen. Mycket hopbunden ved, parallell- sprickor. Utbyte 1 st. 1/4 + 6 st. 1/8.