Stig Nilsson Byggservice
TILLVERKNING AV KYRKTAKSPÅN
En studie över tidsåtgång för handkluven / täljd kyrktakspån juli/augusti 2004
Bakgrunden till tidsstudien är omläggningen av Norderö kyrkas spåntak, färdigt 2003. Enligt församlingens önskemål och efter flera undersökningar och utredningar, beslöt Frösö pastorat att ett nytt spåntak i 1700-talsutförande skulle läggas på kyrkan. ( Bl.a. undersökning av tak och takstolar samt dendokronolo-gisk datering av väggremmar, utförd av Da Capo hantverksskola i Mariestad, tillverkningsteknisk undersökning om takspån i 1700-talsutförande på uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtl.län, utförd av Da Capo hantverksskola i Mariestad, Börje Salomonson, Tranås, Stig Nilsson, Stig Nilssons Byggservice i Offerdal, Göran Andersson, Timmerdraget, Jamtli i Östersund och Leif Markström, Leif Markström Bygg & Restaureringskonsult i Härnösand. Skadebildsundersökningar utförda av Marie Olofsson, Jämtlands läns museum och Stig Nilsson.)
I länsstyrelsens tillståndsgivning framgår att en dokumentation av den hantverksmässiga produktionen av takspånet skulle utföras. Det ansågs angeläget att göra en dokumentation av arbetet för att få en uppfattning om dåtidens arbetsmetoder och den tid som tillverkning av spån till ett kyrktak kunde ta i anspråk. Extra bidrag för hantverksmässig produktion och doku- mentation söktes hos och beviljades av Härnösands Stift. Trots detta valde beställaren av kostnadsskäl en entreprenör som erbjöd maskinellt kluvna spån med bandsågad baksida. Spånen framställdes ur ett ämne som var något tjockare än den färdiga spånans nedre del och ämnet diagonalsågades så att man erhöll två spånor ur samma ämne. Baksidan av spånen handhyvlades. Detta accepterades av de antikvariskt ansvariga, även om de hade föredragit handtillverkade spån. En värdefull del av projektet föll alltså bort.
Sommaren 2004 fick jag i uppdrag av Frösö pastorat att byta takspån på stigporten till Norderö kyrkas kyrkogård. Takytan är endast c:a 10m² och spånen skulle vara av samma utseende som på kyrkans vapenhus, d.v.s. en spån med klyvyta och rak framkant huggen i c:a 60º vinkel. Här uppenbarade sej ett tillfälle att göra en tidsstudie på hantverksmässigt framställd kyrktakspån. Jämförelse med långhusets spån haltar givetvis en del. Spånorna på långhuset är c:a 80 cm. långa och har en lång och starkt avsmalnande nedre del, en s.k. ”näbb”. Spånets stighöjd är c:a 27-28 cm. Spånorna till stigporten är endast 45 cm långa med en stighöjd om c:a 6” (15 cm.), men eftersom det åtgår nära dubbelt så många spån/m² kan undersökningen ändå ge en fingervisning om tidsåtgången även för långa spån. Däremot ställs ännu högre krav på virkets rakvuxenhet vid tillverkning av långa spån. Just att finna grova stockar med rakvuxen ved för klyvning med klyvkniv och yxa är ett av de stora problemen. Dagens genomhuggna skogar innehåller inte de virkeskvaliteter som eftersträvas för tillverkning av takspån.
För att få fram spån av god kvalitet fodras, förutom grova dimensioner och rakvuxenhet, att stocken har stor andel kärnved och har tätt mellan årsringarna, d.v.s har växt sakta. Endast få stockar har alla dessa egenskaper. Även om man finner grova, tätvuxna stockar med stor andel kärnved, är detta ingen garanti för att de är rakvuxna, vilket är en förutsättning för att få fram ett spån med en slät och rak klyvyta. Att spånets yta är kluven längs med trädets fibrer är en förutsättning för att vatten lätt skall rinna av spånet. En kluven yta, som alltså suger upp vatten i betydligt mindre omfattning än ex.vis en sågad yta, gör att spånet varaktighet förlängs betydligt.
Av det virke jag lyckades uppbringa för framställningen av takspån till Norderö kyrkas stigport var endast en mindre del riktigt rakvuxet. När veden är vriden måste spånämnets tjocklek tas till med visst övermått, för att medelst justeringstäljning få fram rätt tjocklek. Detta innebär att en del spån måste få en lätt justering även på ovansidan. Denna justering läggs då så att så lite som möjligt av justeringen blir synlig, helst inte alls. Men varje justeringstäljning av ett spån tar tid i anspråk, varför man bör eftersträva att bruka så rakvuxet virke som möjligt. Skillnader i rakvuxenhet avspeglar sej även i denna undersökning, där olika partier spånämnen krävt olika tidsåtgång för att få fram brukbar spån.
Undersökningen är delad i två ”grenar”. Dels en ”gren” där varje enskild spåna klyvs fram och täljs till rätt form, d.v.s. 22-25 mm. tjocka ämnen som tunnas ut till c:a 3 mm. i övre ändan. Kanterna huggs raka. Bredderna varierar. Dels ett annat tillvägagångssätt där ämnena som klyvs ut är c:a 30-35 mm. tjocka och som efter att kanterna sågats raka, diagonalsågas på så sätt att man får två spånor ur samma ämne. Kanter och baksida täljs med yxa för att ta bort sågspår. Denna metod, som inte är helt hantverksmässig, innebär, förutom en viss tidsvinst, att utbytet ur varje kubbe ökar med c:a 35%.
Total tid för hantverksmässigt tillverkad kyrktakspån har, beroende på virkeskvalitet, varierat mellan c:a 7 tim. 40 min. och 9 tim. 10 min./m². De olika arbetsmomenten kan indelas i kapning, klyvning, täljning och kringarbeten.
Kapning har utförts med motorsåg, men att kapa en 40-45 cm. grov furustock med timmersvans tar c:a 7-9 min. + tid för mätning. Dock har i undersökningen ej beräknats tid för manuell kapning. (Mätning och kapning med motorsåg tar c:a 3 min per kubbe.)
Klyvmomentet innebär att kubben klyvs i 4 delar (1/4-klovor) med klyvkniv, yxa och klubba. Därefter huggs med fördel en del av ”ungdomsveden” ( veden närmast märgen) bort, dels för att den i allmänhet är ”vresig” och i många träd även snabbvuxen med breda årsringar. Observera att långa spånämnen (kubbar) tar längre tid att klyva eftersom det då oftast är nödvändigt att förutom klyvkniv även använda kilar för att dela på kubbarna. Sedan klyvs spånämnena fram, varvid spånets tjockaste del är dimensionerande (om ämnet ej skall diagonalsågas). Något övermått är nödvändigt för justeringstäljning om ej riktigt fina ämnen är att tillgå. Ämnena klyvs i allmänhet ut växelvis från varannan sida av kvartsklovan. Detta för att få årsringarna ”stående” i det färdiga spånet. Klyvmomentet tar c:a 30-50 min. för en kubbe om c:a 40 cm. Ø. (45 cm. lång spån) och utbytet blir c:a 30-32 st. spån eller c:a 3 löpmeter fallande bredd, vilket i detta fall gav knappt ½ m² spåntäckt yta.
Klyvning av spånämne från kvartsklova
Att notera vid klyvning är att kraftiga kvistar gör kubben svårare att klyva samt att vedens fibrer böjer av runt kvisten vilket gör ytan ojämn. Rotstock är att föredra eftersom kvistarna där är mindre och ofta återfinns endast närmast centrum av stocken. Kubbarna närmast roten kan dock vara vridna och veden kan även vara hopflätad, vilket ger en grov yta med höga ”åsar” längs med spånämnet.
Täljningen innebär att spånet formas med yxa så att skevheter tas bort, spånet tunnas ut mot övre ändan, kanter renhuggs och spånets framkant huggs i c:a 60º vinkel. I detta exempel var spånets framkant rak, det tar längre tid att forma en rundad, spetsig eller ”näbb”-formad framkant. Beroende på spånämnenas kvalitet har detta moment tagit 5 tim. 25 min. – 6 tim. 30 min./m².
Det blir en hel del täljspån.
Utöver ovanstående moment tillkommer sällan beaktad men ändå tidskrävande hantering såsom flyttning av spånämnena mellan ”kap, -klyv och -täljstationer”, stapling för torkning, städning och bortforsling av avfall samt ev. buntning av den färdiga spånen. I redovisad undersökning har denna hantering krävt c:a 1 tim. 45 min./m².
Ovan beskrivna arbetsmoment och tidsåtgång gäller helt hantverksmässigt utförd tillverkning av kyrktakspån. Parallellt med denna tillverkning gjordes även en tidsstudie där spånämnena klövs något tjockare (30-35 mm), kanterna sågades på klyvsåg och ämnet diagonalsågades till två spånor på bandsåg. Därefter höggs kanterna och den sågade baksidan med yxa för att avlägsna alla spår efter sågklingor/bandsåg, och ovansidan justerades i den mån det var nödvändigt. Detta förfarande kortade ner tillverkningstiden något, givetvis huvudsakligen det moment som täljningen utgör. Beroende på virkeskvalitet tillverkades 1 m² på 6 tim. 30 min. – 8 tim. 15 min. inklusive hanteringstid och städning. Utfallet från en kubbe på 40 cm Ø ökade också till 40-45 spånor fallande bredd ( c:a 4 – 4,5 löpmeter) eller till c:a 0,63 m².
Ovanstående tidsstudie visar i och för sig endast min egen förmåga, och en rask och kunnig hantverkare kan säkert framställa spån snabbare. Man skall dock även komma ihåg att det är ett slitsamt arbete som frestar på handleder, axlar och rygg, varför inte alla klarar av åtta timmars arbetsdag med spåntillverkning, det är kanske inte ens är något att rekommendera.